|
ICOM
Marin HF/SSB radiostation med ICOM Antenntuner AT-130.
Tipsen
gäller radiostationer av Typen IC-M710GMDSS, M710PRO, M710RT,
eller de äldre IC-M700, och M700RY.
För den som avser installera en amatörradiostation
i båten gäller samma installationstips.
En
marin HF station skall användas vid förbindelse med
kustradiostationer eller andra fartyg. Apparaten måste
vara godkänd och uppfylla de krav som ställs på
en sådan station. En sådan station får inte
användas till annan radiotrafik, exvis amatörradio.
Likaså
får en amatörradiostation inte användas till
kontakter med kustradiostationer eller andra fartyg. Typiska
amatörradiostationer är IC-720, IC-735, IC-725, IC-707,
IC-718, IC-706 alla versioner. De äldsta kan inte användas
med automatisk antenntuner.
För
att få nyttja sändaren på en marin HF /SSB
station måste man ha ett radiotelefonicertifikat. Detta
utfärdas efter utbildning och prov hos Stockholm Radio.
Ett sådant cert. Gäller inte för amatörradiotrafik.
För
att få nyttja en amatörradiostation måste man
inneha ett amatörradiocertifikat, och inneha tillstånd
att nyttja sådan. Detta kräver viss tekniks kunskap
och måttlig färdighet i morsetelegrafi.
Texten
ger svar på de mest ställda frågorna och gäller
alla typer av HF installationer i båtar/fartyg
Anslutning
av antenntuner till radiostation
Sker med en koaxialkabel (typ RG-58 räcker väl till
de flesta installationer med avstånd upp till 30 meter).
I fall då större mekanisk hållfasthet önskas
kan RG-213 användas.
Det är en bra regel att göra en s.k. RF choke (HF
spärr) på kabeln i varje ända. Linda koaxen
i en liten ring 10 till 15 varv, 100-150 mm diameter. Både
bakom radiostation och strax utanför antenntunern. Denna
HF-spärr hindrar antennsystemet att använda koaxen
som jordplan. Vid problem är det lätt att lägga
på en delad ferritkärna och förbättra HF-spärrens
egenskaper.
Vidare
behövs en manöverkabel.
Denna består av en 4x0.5mm2 eller större, upp till
30 meter. Vid större längd användes 1.5mm2. Det
är mycket viktigt att hålla reda på färgerna.
Felkoppling leder ofelbart till skador. Även på denna
kabel är det mycket lämpligt att linda HF-spärrar
i varje ända. Det är ingen fördel att spara på
kabellängderna. Även här kan ferrit behövas.
Observera att jordledningen skall kopplas olika i AT-130 beroende
på vilken radiostation som används. För amatörradio
kopplas jordledaren till E. På GMDSS stationen till AntC.
Det
finns en sats med fyra ferriter, MFJ-701 SRSAB art nr 33701.
Dessa kan sättas på utan att kabeln behöver
träs igenom. Ferriterna hindrar att HF från antennen
fortplantar sig genom båten till radiostationen. På
vissa frekvenser "vill" antennen ha ett jordplan.
Antennen
Det vanligaste är att man använder ett avisolerat
stag som antenn element.
Försök att få så lång och fri antenn
som möjligt. I praktiken brukar 10-18 meter akterstag gälla.
Placera en isolator som tål kraften någon meter
från masttoppen, samt en vid stagets nedre ända (0.5-1.5
meter från däck).
Tunern
placeras vid antennens början, på akterdäck
eller strax under däck. Viktigt är att inse att antennen
börjar vid antenntunerns porslinsisolator. Den punkten
skall anslutas med en kabel till staget. Kabeln strålar
och skall behandlas som antenn, det vill säga hänga
fritt.
Man skall även beakta att den vid sändning håller
högspänning.
Denna kabel skall förläggas fritt, inte ligga förankrad
mot jordade föremål. Kabeln kan eventuellt strappas
i några punkter.
Det kan även vara idé att dra den genom en slang.
Arean 3-10 mm. Tänk på kabelns mekaniska egenskaper.
Längden blir 1-3 meter. Anslutning till staget görs
med linlås och kan förseglas med vulkgummi. Tänk
på att inte dra åt för hårt då
staget kan skadas.
Jord
Jordningen är det viktigaste på hela anläggningen.
Koppling till havet behövs för att antennen skall
få ett bra jordplan (jämför biltaket och NMT
antennen). På kortvåg (HF) behövs större
jord än ett biltak.
Antenntunerns jordskruv skall anslutas till sjön med kort
sladd. Vanligast är att man installerar sintrade bronsplattor
under vattenlinjen nära antenntunern. En till två
meter mellan tuner och dessa plattor är praktiskt vanliga
avstånd.
Att
jorda till motorblock, köl, propeller etc. kan ibland vara
nödvändigt.
En bra ide är att förbereda installationen med jordledningar
framdragna från dessa punkter. Dessa sladdar kan man sedan
ansluta och testa sig fram vid tunerns jordskruv.
För båtar med plåtskrov gäller att ansluta
sig till skrovet nära antenntunern.
Jordledarna bör vara ledare med låg impedans. Det
betyder grov area, 6-20 mm2. Man kan även använda
kopparband, koppartejp. Man kan även dra flera parallella
ledningar till jordpunkterna. Kopparflätor är bra
alternativ.
Radiostationen
Till denna är strömförsörjningen det viktigaste.
En kortvågsstation behöver 12 volt och drygt 20 ampere
vid sändning.
Nominell spänning är 13.8 volt +- 15 %. ( 11.7-16
volt).
Ett blybatteri utan laddning kommer snart ner till 12 volt och
det finns inget utrymme för spänningsfall i matningen.
Använd därför medföljande sladdar direkt
kopplade till batteriet. Måste de förlängas
skall arean vara rejält grövre. Det är viktigt
att både plus- och minussladden kopplas direkt på
batteriet. Försök inte använda skrovet som minusledare.
Någon ytterligare jordning av radiostationen behövs
inte. För att förhindra krypströmmar med korrosion
som följd är det viktigt att elsystemet är flytande,
dvs att varken plus eller minus från batteriet är
kopplat till motorblocket. Bevaka ändå första
tiden båtens undervattensdetaljer för korrosionsskador.
Problem
En fritidsbåt är en liten plats för en kortvågsanläggning.
Dålig jord, för kort antenn etc. gör att en
aldrig så välgjord installation ändå är
en kompromiss. Problem kan förekomma, ofta på vissa
frekvenser. Man kan överraskas över att på en
viss frekvens blir det alla typer av spökerier.
Typiska problem kan vara att sändningen stör annan
elektronik i båten, sändaren stör sig själv,
man får höra att det låter illa, man bränner
sig på radiostationen eller mikrofonen. De flesta fel
beror på att antennsystemet "vill ha" bättre
jord. Detta kan avhjälpas genom alternativa jordningar,
ferritkärnor eller helt enkelt genom att sänka sändareffekten.
Tänk på att (-10dB) 10 watt istället för
100 watt egentligen inte är så stor skillnad och
inte inverkas så mycket på räckvidden som man
tror. Dessutom spar man ju ström.
Alternativa antenner
Om man får masthaveri är man ju utan antenn då
den som bäst behövs.
En reservantenn kan vara ett teleskopmetspö, 7-12 meter.
På detta tejpar man en kabel (1.5mm2), monterar sprötet
snett uppåt och ansluter till antenntunern. I hamn kan
man förlänga stagantennen genom att klämmer fast
en lång (20 meter) antennsladd (försedd med startklämma),
och kastar upp andra ändan av tråden i ett träd.
Förbättra jorden
kan man göra genom att lägga släplinor i sjön
kopplade till HF jordpunkten (antenntunerns jordpunkt). På
samma sätt som en del använder jordtrådar kopplade
till stationen vid risk för åska. Det är möjligt
att ha upp till 20 meter långa jordledningar släpande.
HF radio på sjön
kan användas till mycket, säkerhet - att kunna ropa
på kustradiostationer, ropa på andra fartyg i nöd.
Vid trafik på nödfrekvensen 2182kHz har man en räckvidd
på 100-300km. Vågutbredning är något
man måste lära sig, här gäller att ingenting
är riktigt stabilt. Man måste ta hänsyn till
tiden på dygnet, var på klotet man befinner sig
etc. Att lyssna på amatörbanden gör att man
kan lära sig mycket om just vågutbredningen. Man
kan göra bedömningen att den man hör kan man
också göra sig hörd hos. Man kan lyssna på
rundradio, de flesta länder har kortvågsändningar
som hörs över hela jorden så även Sveriges
Radio. Tala med Radio Sweden för frekvenstabell.
Man kan ta emot väderfax, vilket kräver modem och
dator. Alla HF-tranceivers klarar att ta emot väderfax.
Att ha kontakt med sina vänner och andra havsseglare är
mycket trevligt från internationellt vatten. Att som radioamatör
kunna utöva hobbyn i båten är mycket stimulerande.
Antenntuner
ICOM, AH-2 AH-3 AT-120 AT-130/E AH-4
Flera
antenntuners har utvecklats av ICOM under åren gång.
Här ett försök att klargöra de olika modellerna,
tillbehör etc.
Alla
modeller har samma mekaniska utförande, en vattentät
plastlåda. Med genomföringar för koaxial kabel
och manöverledning. Dessutom en porslinsisolator för
anslutning av antennen. Anslutning för jord genom polskruv
finns.
De är alla avsedda att stämma av en ändmatad
antenn i frekvens området 1.8 - 30 MHz. (AH-4 3.5-30 MHz)
AH-2
var den första modellen. Den var avsedd för amatörradio
t.ex. ICOM IC-735. Denna radio har ingen "tuner-knapp",
därför levererades en kontrollbox med AH-2. AH-2 finns
inte mer att köpa.
AH-3
är en senare modell, även den avsedd för amatörradio,
den har lite mer intelligens, något snabbare avstämning,
och levereras utan kontrollbox. Den skall därför användas
till de senare radiostationerna, som har "tune-knapp".
Exempel: IC-725,726,728,729,737,736,738,707,77,706,706MKII,706MKIIG,
samt de större modellerna. Endast ett fåtal av AH-3
finns att få från lager.
Genom
att till AH-3 använda kontrollboxen och installera enligt
manualen för AH-2 kan man använda AH-3 till de äldre
stationerna, som IC-720/A,735,751/A,745, dock är det bara
IC-735 som går att använda utan speciellt CI-V interface.
CI-V till de äldre (UX-14) har helt utgått. Rent
praktiskt blir det bara IC-735 som kan användas.
AT-120,
AT-130 är de kommersiella varianterna av dessa tuners.
De finns i E-versioner, och har mekaniskt minne för att
stämma av nödkanalen 2182kHz, vid strömavbrott
eller annat fel.
De är skärmade invändigt, och har möjlighet
till antennström-mätning om de användes tillsammans
med de professionella radiostationerna i serien M700, 700TY,
710GMDSS, 710PRO.
AT-serien är lite dyrare. I princip kan även AT serien
användas med kontrollboxen. Endast ett fåtal kontrollboxar
finns kvar.
AH-4
är den senaste produkten från ICOM. Den är avsedd
för amatörradio.
Den är i första hand avsedd för bilmontage. Kan
användas i båt, men täcker inte de lägre
frekvenserna. AH-4 täcker 3.5 - 30 MHz med akterstaget
som antenn.
AH-4 kan endast användas på apparater med "
tune-knapp", i första hand IC-706MKII och MKIIG.
Av
Roy Nordqvist, SM4FPD
|
